LillaMy

Attans huvudvärk, har suttit i nu i 3 dagar, kanske borde ha J att massera mig!! Kom tillbaka till Åbo idag med tåg, sovit oroligt inatt och vaknat varje timme, är riktigt trött idag plus den 5 timmar långa tågresan gjorde ju inte saken bättre... strålande sol har det iaf varit hela dagen, skönt!

Resan, trötthet, oro... allt gör mitt sug större. Har varit svårt idag. Ätit lite godis samt 3 kex. Småätande... nåja, har ju gått så bra hemma, 2000 kcal dagar är ju bra ibland!!

Åt just middag... kycklingbröst, franska potatis (!!!) och varma grönsaker, till det rött vin!

Ikväll har jag lovat E att gå ut, har varken energi eller förbrukningsbara kcal (nytt ord) kvar men J kommer med så...

Förrästen, tror ni att man kan vara immun mot anorexi/bulimi?? Om man skulle ta en låt oss säga 12 årig tjej, tvinga henne att banta, räkna kcal, kolla på smala modeller osv.... det måste ju finnas såna som inte har "generna" att få detta, eller har det rätta psyket!!

Har nu varit 2 dagar hemmas hos mammaå hennes kille. Maten har gått bra, vi har inte bråkat. Intervjun vet ja inte med idag, känner mig misslyckad och vet inte vad jag vill göra... Har även ångest nu för att klockan är 22.30 och jag är mätt!  Åt 1 banan, 1 smörgås och 1 liten youghurt samt the. Dagens intag runt 1600.

I morgon bitti far jag tillbaka till Åbo med tåg vid 9 på morgonen. Skall försöka skriva på tåget... J är sjuk, bra att vi fått vara lite ifrån varandra... Hoppas det blir en bra vecka och en bra Londonresa på onsdag!

Godnatt

Det är riktigt dåligt med J. Vi bara bråkar. Om allt. Jag stör mig på allt! Han blir sur för ingenting. När vi är osams och skall lägga oss, kan jag inte sova. VIlket resulterar i att ja sovit ca 6 timmar inatt igen. Suck. Vi har klarat 5 veckor tillsammans. Vi har 3 månader kvar!!! Skall det gå?? Vi får iaf en liten paus ifrån varann eftersom jag kommer attt åka hem ikväll med hans pappa. Kommer tillbaka på lördag tror jag. Nervös för maten. Äter alltid hos mamma. NEJ. ÅT alltid hos mamma!!

Skall på en jobbintervju. Nervös. Nervös för londonresan tom!! Vet inte varför. kanske för att vi skall börja bråka. Bläääää :(

Vikt i morse 68,9. Inte ens det kunde pigga upp mig... Vi skall och spela badminton om 1 timme. Bara vi inte börjar bråka..

;(

Är det någon annan som köper sötningsmedelbaserade godis och äckliga godisar bara för att man inte skall äta så mycket av dom?? Sitter och äter salmiak pastiller. Dom är nog gjorda på vanligt socker men inte fasiken vet ja nu om dom är goda! Tog dom mest för att ha något att tugga på då jag skriver...

Åt förut massor med tuggummi men blir så gasig i magen då.... Å vill inte tvinga killen att lukta på mig då... :p

Om 1 timme skall vi och spela badminton :D Om vi får tillgång till en plan vill säga.. annars bara styrketräna tror ja! Är faktiskt förvånad över att jag inte är tröttare än jag är med tanke på att jag knappt sovit 6 timmar... En sak som ja får vara jävligt stolt över är att jag slutade röka i höstas!!! var över 4 mån orökt men förra helgen tog ja några bloss... inte gott!! Feströka nångång kan va ok (mera på sommaren kanske) men annars säger ja nog bara blä för tobak och snus!

Jag ringde mitt gamla sommarjobb från ifjol igår och frågade om denna sommar, min chef sa att de troligtvis inte kommer att ta sommarjobbare överhuvudtaget! :(

Kunde inte sova sen inatt innan 3 för jag tyckte att jag är så misslyckad. Men jag hetsåt inte! Vi var på fastlaskiainen igår, en pulktävling och sedan in till stan med kompisar, jag åt en hel fastlagsbulle!!!

 

Och jag hade NOLL ångest eller oro/hetstankar i kroppen!! Wow! Iaf, igår försökte jag förklara för min pv att ja eg aldrig riktigt gjort vad jag har velar utan mera vad som passat mitt monster då, har jag haft en tjock period har ja ju inte gått ut utan mera focuserat mitt liv på att gå ner.. han tycker jag borde söka hjälp. Det tycker inte jag. Eller jo, kanske för min självkänska. men inte för maten. Jag vet ju att det handlar 99 % om självkänsla så! behöver ingen psykolog för att höra det...

Men var skall jag hitta denna självkänsla??

Alla dessa högtider förknippade med mat - oj sådan ångest de kan ge!! Men jag har längtat i flera veckor efter att få äta fastlagsbulle - 1 fastlagsbulle. Då jag var liten gjorde vi alltid en stor uppsättning med mamma, säkert 15 stycken och sen åt man glatt 4 på raken :) De senaste åren har det varit mera en fastlagsbullehets.. VI skall och kolla på pulkåkningen och sedan in till stan för att äta bulle :) Igår var vi och kollade till ett gym var vi skall börja träna tillsammans jag och J. Han heter J min pv :)

Skall lägga upp lite mat-bilder på hur vi brukar äta. Vi bestämmer båda nu om maten (jag stretchar min vyer)



Detta var mitt påhitt... J var osäker på huruvida han skulle bli mätt...



Så han åt spenatplättar och smörgåsar till...

Idag har vi gjort i princip inget, kollat 4 filmer, haft sex (på min begäran) duschat.. varit till affären... Och ätit massor känns det som iaf!!! Har nog ätit 2000 idag. HAde också planerat att göra så men jaa.. nu har jag nog lite ångest iaf :(

Men jag kände mig väldigt sjuk i morse också så behövde väl nog ta det lungt. Men en dag räcker!! I morgon hoppas jag vara frisk så att jag iaf kommer mig ut och gå och så skall jag förståss jobba på min uppsats!! Och försöka äta mer kring 1500 kcal. Vill nå 69,0 så småningom...

Ha en bra vecka!!

Hej!!

Håller på att fixa middag, min stackars pv är sjuk å ligger och sover. Vi har varit på stan idag, ja köpte ett par leggingjeans från Gina tricot och min pv köpte 2 jättesnygga skor och jacka och väska ;) I morse var ett h**vete. Han ville ha sex (som vanligt) å jag har INGEN LUST ALLS!! Inte när han vill iaf!!! Var trött för jag har vaknat mycket inatt osv.... Iaf. JA får nån slags ångest över att ha sex - och hatar känslan som kan komma i samband med orgasm. Började nästan gråta...

Efter 5 min kände jag bara att neeeej, ja måste få ut mina agressioner!!!! Å detta får jag genom orgasm! SÅ klart tog det lite övertalning då eftersom jag tidigare sagt att jag inte ville ha sex men när vi väl kom igång tog det inte länge innan ja kom - och det rejält!!!! Efter 5 min kom ja en gång till, lika starkt!!!! Sen var jag helt till fröjds.... han me :p
 
Jag äter Cerazette p-piller, och det sägs vara en vanlig bieffekt att tappa sexlusten. Har ätit i 3 månader och jag har nog förändrats sedan dess. Hade nuva ring i 2 år då jag var 18 och åt under hela denna tid antidepressiva!!! Sähär i efterhand tror jag det var ringen eftersom jag ifjol provade den i 1 mån å mådde likadant...

Hela detta "jag är så värdelös" känslan som ibland kommer över mig kanske också beror på pillrena. Måste nog fundera över om jag verkligen vill fortsätta med dessa... men jag slipper tex mens... (man äter 28 dagar i sträck) och om jag inte äter piller gör ångesten för att bli gravid mig orolig också så... man måste jämföra nack och fördelar....

Hmm. Och kondom..... inte så kul.

När jag läser tilbaka från ifjol, så inser ja ju självklart att jag ätit ALDELES för lite de dagar jag inte överåt!!!! Ja menar, 500kcal om dagen... nej nej...

Minimi nu försöker ja hålla på 1500. Om ja tränar är väl upp emot 2000 okej... Denna helg ska ja försöka komma upp till 2000 iaf!! (och träna) Faktum är at ja ska dra iväg nu på 1 timme spinning och crosstrainer!!! Men jag vill ju fortfarande gå ner till 65 tills i maj typ.... men långsamt hellre så att ja lyckas hålla vikten!!

Jag och pv går varann på nerverna känns det som. Vi bor på 42 kvadrat. Hans pappa är där 2 nätter per vecka dessutom. Och min pv är i skolan ca 2 h/dag. Sedan jag flyttade hit för 1 månad sen, har jag kanske fått 3 h ensam i den lägenheten. Måste alltid åka någon annanstans för att få vara ensam. Til ljobbet, till min kompis eller till gymmet. Just nu käns det som att detta håller på att strypa mig, och jag kan inte undgå att undra, är det ÄS monstret som vill vara ensamt för att få äta? Har inte överätit eller ätit ensam på snart 1 månad!!!!! Är det därför det kryper i kroppen???

ITS ALL IN YOUR HEAD!!!

Suck!

Vi skulle handla pitabröd igår kväll, till att äta med kyckling i pepparsås och sallad... fanns inte fukllkorn, så jag tog vanliga!! Och.. på sistone har jag flera kvällar ätit karelska piroger... vet ni såna med risgegga inuti och någon deg runt som man äter med smält smör!! Mums! Min kille bara åste ha dessa i kylskåpet så jag försöker lite äta om honom också ibland.. Hans favoritmat är korv. han äter korv varje dag. ibland 4 st på kvällen. Hm... tur att ja inte tycker speciellt mycket om korv :D

För mig känns det alltid tryggt om vi delar nåt min pv och jag. Som då vi i onsdags var hos en kompis och hon fråga om vi ville ha en drink... med kaluah, baileys och röd mjölk!!! hjälp!! Min pv körde och jag tyckte denna innehöll tooo much calories så vi kompromisade och drack halva var!! :) Sen får jag ångest om jag äter mera än min pv. Omedvetet om jag vill det eller inte håller jag koll på hur mkt han stoppar i sig... så dom dagar han tex ätit under 2000 eller mindre än mig vill ja gärna att han skall äta mer.. Igår åt han iaf 3000 typ. Å jag nästan dubbelt mindre... Men han behöver ju inte gå ner.. Han har verkligen perfekt kropp!! Tränar aldrig... äter dålig mat (korv, fett,chips, sällad grönsaker eller frukt).

Har just ätit lite choklad.. typ 20 gram. Måste ha youghurt och min egen blandade musli till frukost!! Ska joba 1 timme till, sedan lunch - gröt och banan!! Skall och träna senare i dag också... Jag undrar om det är nåt fel på min våg. I morse vägde jag 72 kg. Kan ju inte ha gått upp 2,1/2 kg på 2 dagar då jag ätit lite... Min pv vikt kan också pendla mellan 78 och 82. Men han väger ca 77-78 tror jag... och är 1.82 (?) lång...

Nee nu ska jag jobba!! Ha en bra dag och ta hand om er själva för det är ni värda!!

Jag är i Helsingfors idag med min chef och hjälper till. Första gången vi skulle hit (3 veckor sedan) var jag så nervös, att jag efter frukosten, gick till affären 30 min innan han skulle hämta upp mig, köpte bulla och godis och stog ute i -10 och tryckte i mig bara för att jag skulle "klara av den tunga och långa dagen" då jag ändå skulle vara tvungen att äta lunch med honom och då ville jag inte snåla på kalorierna...

Nu åt jag bra frukost, sen så vet han att jag "håller igen" (han är psykolog, har faktiskt funderat på att dra min story men) så han hade köpt en burk med färska frukter åt mig till kaffet :D Å nu skall vi ut och äta "lätt lunch" som han sa :)

Han sa även att han har ett möte klockan 3 innan vi kan åka tillbaka till Åbo, så om ja vill kunde jag ju gå och shoppa medan jag väntar på honom :D Han är en 55 årig liten gubbe, tycker om att kramas å så men jag hoppas att det är "vänskapligt menat" (min pv och jag har olika åsikter om detta)

Egentligen borde jag inte shoppa för ja har inte råd men titta är ju gratis!!

Kram

Har jobbat på ganska bra nu några timmar.... äter lunch. Brukar ni äta lunch framför datorn? I love it.



Gröt, the, smörgås med kesella och gurka, äpple...

Jag har oftast inget behov av att äta mycket på morgonen.. en youghurt med lite musli, kaffe och beroccca räcker bra :)

Förmiddagen är också min mest produktiva tid. Mellan 9 och 2. Då skall jag jobba!!! Jag kan bara inte göra ingenting, på kvällen jo, men på förmiddagen... måste känna att jag gjort något bra!

Tja, ja känner mig väl relativt stabil just nu ändå. Vikten i morse stod ännu på 70,3 (som i lördags) Men.. ja har ju faktiskt ätit runt 2000 de senaste dagarna så...

Skulle verkligen vara.. hmm vet inte om ja ändå vill skriva kul men intressant att inte ständigt räkna kcal å planera sina måltider! Undrar om det är så, att man inte litar tillräckligt på sin kropp för att våga äta utan att räkna. Bara äta vad man känner för... någon dag vill jag verkligen göra så... inte räkna, bara känna efter! Tom de dagar dä jag äter mycket är det ju mer eller mindre planerat (morgonens/lunchens/middagens YES jag får, nu skall jag äta FETT och SOCKER) tänk om man mitt i en hets skulle riktigt känna efter och kanske komma på att njaa man e nog mest sugen på ett knäckebröd med kalkonpålägg!!!

Sedan var det ju det där med oplanerat. VI var inne i stan igår med min kille. Gick i saluhallen. Så gick vi förbi ett cafe och han sa, ska vi ta kaffe å bulla? Hela min kropp skriker NEEEEEEEJ utan att ens känna efter om jag ville ha! Men jag stretade emot, höll god min, sa okej, tog te och så delade vi på en bulle med grädde i!! Å de var urgott!!!!! dessutom åt jag några nävar ur hans chipspåse igår kväll. Totalt kanske 1800-1900 kcal under dagen då jag hade planerat in typ 1400... Ett steg åt rätt håll? :) Det enda jag är rädd för, är att då jag börjar äta mera, är gränsen för att hetsa även lägre... ge mig lite... å ja tar hela näven. Trivs bäst, åtm psykiskt då ja får ligga runt 1200-1400. MEn det funkar ju inte, ja vet...

Iaf. Nu ska jag skriva på min D-uppsats. Å inte planera vad ja skall äta till lunch. Har faktiskt ingen aning!! Hmm... :D

Jaa gäsp, fastän ja sovit så bra inatt 9 timmar.... Var och tränade i morse, body. Däremot har ja inte fått något skrivet idag nästan och det har jag ångest för!! Samt att jag vill resa... soo badly!! Med vem och när vet jag inte, men jag vill!

I morse kände jag mig faktiskt ganska "fit" då jag kom från gymet. Har inte vägt mig sen lördagen, vill ju att det skall visa 69,0 nästa gång jag väger mig... får bli på lördagen tror jag!! Idag har jag ätit hittills 1400 kcal, skall väl ännu lyckas trycka i mig några hundra. Ni vet, sådär som friska människor gör! :p

I helgen har ja ätit. Med mina mått mätt för mkt. Med vanliga mått - normalt. Sådant skulle normalt trtigga igång en hets. Igår åt ja säkert 2500 kcal. Popcorn, choklad, risotto, pizza i mängder med chokladmousse till efterrätt. Hade ångest jaa, ja gick ju inte ner men.... hellre en ätardag på 2500 än på 5000!! Två steg framåt... ett litet steg bakåt :)

Nya tag idag!! Satsar på 69 kg till helgen!! :)

Min självkänsla kan verkligen gå upp och ner!! Jag har som ingen stabil grund att stå på! Det krävs bara ett litet ord från pojkvännen (J som jag skrivit om tidigare) för att jag skall känna mig helt värdelös!!! Jag kan inte hellr gå en hel dag utan att göra något. Blir rastlös och vill att varje dag skall iaf göra så att något i mitt liv blir till det bättre eller går framåt. Men om man tänker på det så här: I ungefär 5 år har jag försökt få min vilt till det bättre, min hy, min status (eller nåt) men ja står ju ändå på samma ställe eller går bakot tom ibland. SÅ varför ska ja dåg kämpa varenda dag å känna mej usel om det inte blivit bättre, då det ändå verkar vara "omöjligt" (vill ju bli frisk såklart) men det andra.

ÅÅÅ ibland önskar ja jag kunde vara lite mera avslappnad. Inte göra något! Vara en riktig slacker!

Men jag kräver ju någon form av planering alltid.... har ett nytt matschema. (försökte släppa all kontroll då jag flyttade mej pojkvännen, åt runt 2000 några dar men ge mig lite frihet så craschar de till slut å jag hittade mig själv ute i kylan väntandes på bussen ätande 2 wienerbröd och 400 g lösgodis :(

SÅ, min vikt var i morse 69,7. VIll vara i samma form som förra sommaren (lyckades ju "hålla" vikten då åxå flera månader!) och det är 64-65 kg. Så 5-6 kg skall bort!!

Har veckoscheman. (min pojkvän måst börja bli trött på mina "men ja har bara 200 kvar idag.." han har tom börjat titta på vad maten innehåller fast han blandar på kalorier och kolhydrater haha)

Dessa är följande:

v.8: 1600 kcal
v.9: 1400 kcal
v.10: 1600 kcal
v. 11: 1800 kcal (passar bra för vi skall till London yey!!)
v. 12: 1600 kcal
v. 13: 1800 kcal (fast helgen säkert mera...)
v. 14: 1400...
v. 15: 1600
v. 16: 1800
v. 17: 1600
v. 18: 1800
v. 19: 2000.... och fortsätta med 2000...

Tycker detta är ganska "realistiskt" och ger mig ändå lite variation men jag har en kontrollgräns att hålla...

Jag driver en annan blogg, en blogg som mina föräldrar, min pojkväns föräldrar, vänner och bekanta läser. Någongång har jag fått för mig, att jag skulle skriva dit sanningen! (skulle säkert ge "aha" upplevelser åt en del :) Iaf, ungefär såhär skulle det se ut:

Hejsan, jag heter ******* och jag har bulimi.

Mina problem går långt tillbaka, mitt första minnen är då jag är 14 å står vid spisen hemma hos Pappa och skall ta mera mat och han säger att jag borde tänka på vikten eller nåt liknande. Sedan minns jag att jag ligger i soffan och tänkte lite på detta. Idrotten gjorde sitt. Prestationsångest. Träningen blev mitt allt. Lätt lätt skulle man va för att hoppa långt.

Utvecklade i samma veva allergi (kroppens reaktion på undervikt kanske) enligt läkare var jag i princip allergisk mot allt. Åt råggröt å bananer i 6 mån. Jag var glad! Nu kunde ingen säga nåt då jag inte åt. Så småningom utvecklades detta till överätande. Kunde trycka i mig mängder av godis, glass, kakor, bulla... Sen tränade jag. Åt inget på dagar... tränade.

Det är idag ungefär 10 år sedan mitt mat-helvete började. Sedan jag 24/7 började tänka på mat. Det har funnits bättre perioder. Sämre perioder. Vikt som pendlat upp och ner. År av lögner, hemlighetsätande, bantning (bantar ju alltid för att kompensera mina hets-dagar) Spyr sällan, och om jag gör det är det för att jag ätit tills jag mår så illa att det nästan kommer upp självmant.. Men jag kämpar vidare. Och jag accepterar motgångar. Accepterar att jag aldrig kommer att få ett naturligt förhållande till mat. Att jag kommer att ha ångest för mat. Men jag kämpar!

Hade tänkt skippa denna blogg helt, men när jag tänker tillbaka på fjolåret och min kamp så var den ett stort stöd!!

VIll fortsätta skriva... av mej... om mina tankar...  hur jag tycker att jag är värdelös.... å inte förtjänar nåt... åh de känns redan lättare!!!

Kan ta lite grundläggande fakta innan vi kör igång:

Ålder: 24 (blir 25 i augusti - hjälp!!!)
VIkt: Nu... 70 ungefär
Bor: Åbo tillsammans med min pojkvän - hjälp x 2 :)

Gör min praktik i Åbo men är ännu i skola i Umeå. Blir klar till Juni å ingen aning om vad jag skakll göra då! Men iaf.. Skriver på min D-uppsats och gör praktik samtidigt. Borde skriva lite nu... uppdaterar senare!