LillaMy

Min självkänsla kan verkligen gå upp och ner!! Jag har som ingen stabil grund att stå på! Det krävs bara ett litet ord från pojkvännen (J som jag skrivit om tidigare) för att jag skall känna mig helt värdelös!!! Jag kan inte hellr gå en hel dag utan att göra något. Blir rastlös och vill att varje dag skall iaf göra så att något i mitt liv blir till det bättre eller går framåt. Men om man tänker på det så här: I ungefär 5 år har jag försökt få min vilt till det bättre, min hy, min status (eller nåt) men ja står ju ändå på samma ställe eller går bakot tom ibland. SÅ varför ska ja dåg kämpa varenda dag å känna mej usel om det inte blivit bättre, då det ändå verkar vara "omöjligt" (vill ju bli frisk såklart) men det andra.

ÅÅÅ ibland önskar ja jag kunde vara lite mera avslappnad. Inte göra något! Vara en riktig slacker!

Men jag kräver ju någon form av planering alltid.... har ett nytt matschema. (försökte släppa all kontroll då jag flyttade mej pojkvännen, åt runt 2000 några dar men ge mig lite frihet så craschar de till slut å jag hittade mig själv ute i kylan väntandes på bussen ätande 2 wienerbröd och 400 g lösgodis :(

SÅ, min vikt var i morse 69,7. VIll vara i samma form som förra sommaren (lyckades ju "hålla" vikten då åxå flera månader!) och det är 64-65 kg. Så 5-6 kg skall bort!!

Har veckoscheman. (min pojkvän måst börja bli trött på mina "men ja har bara 200 kvar idag.." han har tom börjat titta på vad maten innehåller fast han blandar på kalorier och kolhydrater haha)

Dessa är följande:

v.8: 1600 kcal
v.9: 1400 kcal
v.10: 1600 kcal
v. 11: 1800 kcal (passar bra för vi skall till London yey!!)
v. 12: 1600 kcal
v. 13: 1800 kcal (fast helgen säkert mera...)
v. 14: 1400...
v. 15: 1600
v. 16: 1800
v. 17: 1600
v. 18: 1800
v. 19: 2000.... och fortsätta med 2000...

Tycker detta är ganska "realistiskt" och ger mig ändå lite variation men jag har en kontrollgräns att hålla...