Tyngsta Söndagen
När det handlar om att överleva dagarna - i stället för att leva. Då är det inge bra. Gårdagen slutade i tårar, många tårar. Jag som inte kunnat gråta på såå länge! Hade inte datorn med mig igår kväll för jag var hos min mormor i stan, annars hade jag bloggat, men kan dra historien här i stället...
Onsdag - sista natten i stan, låg på 1200 kcal, Allmänt orolig i kroppen...
Torsdag - Flytt, krångel med pengarna till bostaden i Umeå. Jätteångest över allt. Klarar inte av nåt. Sover hemma, äter godis och glass, tröstar mig. Blir kanske 2300 kcal.
Fredag, har sovit hos älskl, typ 6 timmar, går via mamma innan ja måste till jobbet, ingen hemma, massa godis och bulla, äter kex, choklad massa innan jobbet. Sedan fortsätter ja i princip äta hela dagen. Slutar kanske någonstanns runt 4000 kcal... Sover hos killen. VI har sex. Det är underbart.
Lördag, Fotbollskupp, trots ätandet är magen inte spec stor. Bild:
Iaf, dricker konstant hela dagen, äter även men inte såå mkt, mamam köttsoppa... På kvällen far vi efter Pizza, blir sjukt mätt å har ont i magen. Sover hos killen. Vi har inte sex.
Söndag, vaknar hos killen, tänker ställa maten till rätta nu... orkar inte mera. Har varit föör många rådd dagar i sträck. Går hem och äter en bra frukost. Vill sedan gå tillbaka till killen men han är upptagen. Min morsas man är full (alkis) min morsa dricker åså, vi börjar bråka, mamam gråter å säger hon sakll sticka, jag tar till maten, 2 bullar, 1 glass, 1 bulle till, 2 glassar till, 1 glass till.... NEJ!! Är helt känslodöd, kan inte hjälpa mamam fastän ja ser hur hon behöver det. Kan inte stanna där. Packar mina väskor. Åker till stan fast ja vet att det innebär att ja inte får träffa J mera ikväll. Gråter halva vägen till stan. Jag som inte kunnat gråta på sååå länge!!!
Kommer till stan, till mormor. Hon har köpt godis, och chokladmousse. Äter... Somnar på sängen efter ännu en gråtattack. Vaknar till efter 2 timmar. J har skickat mess, undrar vad jag gör. Vill träffas, kan inte svara, mamma har ringt.
Ligger å gråter en bra stund till, sedan äter jag upp resten av chokladen. Funderar på min barndom. Att jag aldrig hade nåt hem. Ingen trygghet. Att ja sett pappa bryta handen av mamma, elelr mamma hälla kokande vatten över pappa. Att ja under 10 års tid gråtit mig till sömns pga deras bråkande. Att det inte är konstigt, att jag är så i behov av uppmärksamhet, att jag är så rastlös. Rädd för livet. Söker tröst i maten.
Ligger och läser Pappa Pralin (som någon tipsade om) å funderar på hur allt kunde gå så fel. Allt jag ville var att va med J denna söndagen. Vi hade ju planerat det. Så sket sig allt. Kändes som världens hemskaste dag. Å delvis var jag arg på J åxå, jag behövde ju honom. Om jag hade fått gå dit då helvetet hemma började, hade ja inte börjat äta, hade fått mysa med honom å det hade varit årets bästa söndag ist för värsta. Det visste ju dock inte han.
Messade honom sedan efter att han skickade ännu ett mess. Nu märker jag att jag är nog arg på honom. Hmm... Iaf,
vi messade och han sa att han kunde komma till stan om jag ville. Var så trött och magen spände å var uppblåst. Så nej. Mamma messade ganska mkt åxå för ja lämnat saker hemma, sedan ringde vi med å jag bara grät i telefon. Var på vippen att berätta för henne om maten å min ÄS. Men ja ill ju inte oroa henna, hon har tillräckligt mkt iaf.
Tog länge innan jag somnade, var så varmt. Kanske vid 12.
Usch var det gör en trött att va så här nere. Har ätit en mandarin och en aktiva till frukost. Måste få detta på rätt sida nu igen. Har illamående (inte så konstit efter sockerchocken igår) men i övrigt syns inte att jag har haft vräkdag. Å grejen är att ja inte känner mig fet eller nåt. Folk har ju påpekat att ja ser för smal ut i aniktet. Så 1 kg plus känns inte farligt. Bara det inte blir 10 kg plus. Vill tillbaka till mina bra rutiner. Träna.
Ännu en bild på mig... Är ju nöjd med hur jag ser ut. Faktum är att på fotbollsturneringen var det jättemånga som raggade på mig, som sa att jag var snygg osv. Har alltid haft lätt att få killar, och väldigt många tycker att jag är "het"
Men om man är osäker på insidan så... ;( Orkar verkligen inte må som jag gjorde igår igen - aldrig.
Vet ju att jag även är rädd ingör flytten, att vara ifrån J (hat/älska pga att det kunnat vara en bra dag igår om han velat träffa mig) och allt sånt... FYY FAN. Orka jobba också fast det håller mig stabil med maten och rutiner så. Fast kan inte träffa J nu för jag MÅSTE få sova 9 h per natt om ja ska klara detta.
Nej, nu får det räcka för idag. Lördagen var underbar, mådde så jävla bra. Men alkoholen kan få mig ur balans. Ge ångest, och Det är inte värt det. Inte som igår. För igår, var ett helvete.
Onsdag - sista natten i stan, låg på 1200 kcal, Allmänt orolig i kroppen...
Torsdag - Flytt, krångel med pengarna till bostaden i Umeå. Jätteångest över allt. Klarar inte av nåt. Sover hemma, äter godis och glass, tröstar mig. Blir kanske 2300 kcal.
Fredag, har sovit hos älskl, typ 6 timmar, går via mamma innan ja måste till jobbet, ingen hemma, massa godis och bulla, äter kex, choklad massa innan jobbet. Sedan fortsätter ja i princip äta hela dagen. Slutar kanske någonstanns runt 4000 kcal... Sover hos killen. VI har sex. Det är underbart.
Lördag, Fotbollskupp, trots ätandet är magen inte spec stor. Bild:
Iaf, dricker konstant hela dagen, äter även men inte såå mkt, mamam köttsoppa... På kvällen far vi efter Pizza, blir sjukt mätt å har ont i magen. Sover hos killen. Vi har inte sex.
Söndag, vaknar hos killen, tänker ställa maten till rätta nu... orkar inte mera. Har varit föör många rådd dagar i sträck. Går hem och äter en bra frukost. Vill sedan gå tillbaka till killen men han är upptagen. Min morsas man är full (alkis) min morsa dricker åså, vi börjar bråka, mamam gråter å säger hon sakll sticka, jag tar till maten, 2 bullar, 1 glass, 1 bulle till, 2 glassar till, 1 glass till.... NEJ!! Är helt känslodöd, kan inte hjälpa mamam fastän ja ser hur hon behöver det. Kan inte stanna där. Packar mina väskor. Åker till stan fast ja vet att det innebär att ja inte får träffa J mera ikväll. Gråter halva vägen till stan. Jag som inte kunnat gråta på sååå länge!!!
Kommer till stan, till mormor. Hon har köpt godis, och chokladmousse. Äter... Somnar på sängen efter ännu en gråtattack. Vaknar till efter 2 timmar. J har skickat mess, undrar vad jag gör. Vill träffas, kan inte svara, mamma har ringt.
Ligger å gråter en bra stund till, sedan äter jag upp resten av chokladen. Funderar på min barndom. Att jag aldrig hade nåt hem. Ingen trygghet. Att ja sett pappa bryta handen av mamma, elelr mamma hälla kokande vatten över pappa. Att ja under 10 års tid gråtit mig till sömns pga deras bråkande. Att det inte är konstigt, att jag är så i behov av uppmärksamhet, att jag är så rastlös. Rädd för livet. Söker tröst i maten.
Ligger och läser Pappa Pralin (som någon tipsade om) å funderar på hur allt kunde gå så fel. Allt jag ville var att va med J denna söndagen. Vi hade ju planerat det. Så sket sig allt. Kändes som världens hemskaste dag. Å delvis var jag arg på J åxå, jag behövde ju honom. Om jag hade fått gå dit då helvetet hemma började, hade ja inte börjat äta, hade fått mysa med honom å det hade varit årets bästa söndag ist för värsta. Det visste ju dock inte han.
Messade honom sedan efter att han skickade ännu ett mess. Nu märker jag att jag är nog arg på honom. Hmm... Iaf,
vi messade och han sa att han kunde komma till stan om jag ville. Var så trött och magen spände å var uppblåst. Så nej. Mamma messade ganska mkt åxå för ja lämnat saker hemma, sedan ringde vi med å jag bara grät i telefon. Var på vippen att berätta för henne om maten å min ÄS. Men ja ill ju inte oroa henna, hon har tillräckligt mkt iaf.
Tog länge innan jag somnade, var så varmt. Kanske vid 12.
Usch var det gör en trött att va så här nere. Har ätit en mandarin och en aktiva till frukost. Måste få detta på rätt sida nu igen. Har illamående (inte så konstit efter sockerchocken igår) men i övrigt syns inte att jag har haft vräkdag. Å grejen är att ja inte känner mig fet eller nåt. Folk har ju påpekat att ja ser för smal ut i aniktet. Så 1 kg plus känns inte farligt. Bara det inte blir 10 kg plus. Vill tillbaka till mina bra rutiner. Träna.
Ännu en bild på mig... Är ju nöjd med hur jag ser ut. Faktum är att på fotbollsturneringen var det jättemånga som raggade på mig, som sa att jag var snygg osv. Har alltid haft lätt att få killar, och väldigt många tycker att jag är "het"
Men om man är osäker på insidan så... ;( Orkar verkligen inte må som jag gjorde igår igen - aldrig.
Vet ju att jag även är rädd ingör flytten, att vara ifrån J (hat/älska pga att det kunnat vara en bra dag igår om han velat träffa mig) och allt sånt... FYY FAN. Orka jobba också fast det håller mig stabil med maten och rutiner så. Fast kan inte träffa J nu för jag MÅSTE få sova 9 h per natt om ja ska klara detta.
Nej, nu får det räcka för idag. Lördagen var underbar, mådde så jävla bra. Men alkoholen kan få mig ur balans. Ge ångest, och Det är inte värt det. Inte som igår. För igår, var ett helvete.
Kommentarer
Trackback
